I Bergsjön har det bott människor i över 4 000 år och innan den moderna stadsdelen växte fram i mitten av 1960-talet fanns här några enkla gårdar. Häng med på en resa med glimtar ur Bergsjöns historia – från forntid till nutid.
Kanske har ni redan märkt dem, spåren från istiden som finns runt om i naturen? Den senaste istiden varade i över 100 000 år och hela Europa var täckt med tjockt lager is. I Västsverige räknar man med att istäcket var ungefär 1 000 meter tjockt. En rejäl tyngd med andra ord och som innebar att landskapet förändrades när isen smälte och landmassan höjde sig. Spår som vi kan se än i dag.
Ett exempel är räfflor i berget som åstadkommits när isen började röra sig och som man kan se på många platser, bland annat vid Bergsjöns vattentorn. Ett annat är två så kallade jättegrytor som finns vid Stratosfärgatan och Atmosfärgatan. Det är hål i berget som formats när smältvatten inne i isen satte en sten i rörelse som gröpte ur berget.
Men så hände något för ungefär 12 000 år sedan. Det blev varmare och istäcket krympte med start vid kusterna. I takt med att det blev varmare förändrades både växt- och djurliv och klimatet passade även människan.
De äldsta spåren från människor i Göteborgstrakten är 9–10 000 år gamla. Så gamla spår har inte hittats i Bergsjön, men flera fynd visar att människor bodde här för 4 000 – 4 500 år sedan. Bland annat en grotta vid Stjärnbildsgatan där man hittat både keramik och flinta. Där har man också hittat rester av en så kallad fornåker som vittnar om att människor levde i området som bofasta för ungefär 4 500 – 3 800 år sedan.
Ett annat tecken på att det fanns bofasta människor här så tidigt är hällkistan på Siriusgatan. Det är en grav från slutet av stenåldern, ungefär 4 000 år gammal. Den räknas som en av de största och bäst bevarade hällkistorna i Göteborgsregionen och är nu en interaktiv mötesplats och ett uteklassrum mitt i bostadsområdet. Den ligger norr om fotbollsplanen, vid Siriusgatan 66–70.
Så tar vi ett raskt kliv framåt i historien till 1800–1900-talet. Området mellan Lärjeåns- och Säveåns dalgångar och som i dag är stadsdelen Bergsjön, var då utpräglad landsbygd. Det kan ha funnits några bebodda hus under 1700-talet, men det var i slutet av 1800-talet som några boställen växte fram i Bergsjön. Här är några av dem.
Dykärr låg vid nuvarande Bergsjöskolan. Det var ett enkelt hus med stampat jordgolv och Johan Johansson som bodde där odlade och potatis, jordgubbar och rabarber som han sålde på Olskrokstorget. Torpet övergavs på 1950-talet.
Vid nuvarande Björnväktarens gata 16 bodde skomakaren Martin Pettersson, kallad Spake-Martin, med fru och fem barn och vid Galileis gata 12 låg Gröna Vrån som bestod av två hus. Här bodde familjen Falk som också sålde grönsaker på Olskrokstorget.
Solbackeskolan och Sandeklevsksolan har fått sina namn från ett torp som låg vid nuvarande Kvadrantgatan och som hette Solbacken men kallades för Sande-klev. Där bodde familjen Karlsson fram till 1966 då huset revs. Gåselyckan, som låg i närheten av nuvarande Bergsjövallen, omnämns för första gången 1803. Där byggdes ett nyare hus år 1916 av en Gustav Lundberg som arbetade som eldare vid olika industrier vid Säveån. Huset fick elektricitet så sent som 1977 och var bebott fram till 1985.
1920 började det som betraktas som den första moderna bebyggelsen i Bergsjön att byggas – Gärdsås egnahemsområde. De låga tomtpriserna gjorde området attraktivt, men kommunikationer och service var dålig. De som flyttade dit byggde husen själva och fick slita hårt för att få dit byggmaterialet. Vägen var så undermålig att ambulans inte kunde ta sig fram och barnen hade flera kilometer att gå till skolan i Partille eller Utby. Som mest fanns här 100 fastigheter, varav ungefär hälften senare revs.
Den stora förändringen kom i mitten av 1960-talet. Det var rekordår i Sverige, industrin gick på högvarv och behovet av nya bostäder och arbetskraft var stort. Då införs miljonprogrammet – en statlig satsning på att bygga en miljon nya bostäder på tio år.
Bergsjön ansågs vara för kuperat och svåråtkomligt för att bebygga och var därför i första hand avsatt som grönområde i stadens generalplaner. Men det stora bostadsbehovet och ny teknik, som bland annat möjliggjorde en utbyggnad av spårvägen, gjorde att man ändrade sig. 1966 påbörjades bygget den nya stadsdelen och ett år senare flyttade de första hyresgästerna in på Merkuriusgatan.
Allt tog fart i en tid vi kallar rymdåldern, en tid som präglades av människans ambition att erövra rymden. Därav alla namn på gator och torg i Bergsjön som har anknytning till universum och rymden.
Efterhand växte så det nya Bergsjön, med tusentals bostäder, vägar, skolor, torg och fritidsgårdar, fram. På tre år byggdes nästan 7000 lägenheteri Östra och Västra Bergsjön, varav de allra flesta var hyresrätter i flerfamiljshus, men även radhus och villor.
Självklart har mycket hänt under de drygt 55 år som den nya stadsdelen har funnits, en ständig utveckling pågår. Men vad händer framöver? I Göteborgs stads planer för Bergsjön är hållbarhet och integration nyckelord. Fler ska trivas och vilja bo i Bergsjön. Bland annat planeras för 2 500 nya bostäder med mer blandad bebyggelse än i dag, det vill säga fler småhus och ägandeformer. Förbättrad kollektivtrafik och bättre tillgänglighet till Bergsjöns natur och stora grönområden finns också med i ambitionerna framåt.
Den som vill följa stadsutvecklingen i Bergsjön kan läsa mer på stadsutveckling.goteborg.se
Texten bygger bland annat på en föreläsning om Bergsjöns historia av Jan Küchler och Jan Wadebro på Kulturhuset Bergsjön i oktober 2022, samt boken ”Bergsjön inifrån”, där de båda medverkar. Tack för lån av bilder ur boken. Den som vill läsa mer om Bergsjön kan låna ”Bergsjön inifrån” på biblioteket.
KULTURVANDRA I BERGSJÖN
Här är två fina strövområden som Jan Küchler och Jan Wadebro rekommenderar:
Bergsjön och sjöskogen
I området runt sjön Bergsjön finns en 2,5 km lång promenadstig som ger rika naturupplevelser med allt från forntid med ett bronsåldersröse, magnifika utsiktsplatser över staden Göteborg, över Kortedala och Partille. Inte minst sjön som i långa tider varit ett utflyktsmål som ger rika naturupplevelser och sköna bad.
Lärjeåns dalgång
Nordväst om Bergsjön ligger Lärjeåns dalgång som är en fantastisk upplevelse att vandra i. På fina stigar från Bergsjön tar du dig ner till dalgången där kan du kan vandra ända från Hjällbo upp till Angereds centrum. Slösande rik på naturupplevelser, rik växtlighet och fågelsång framför allt på våren. Ett slingrande vatten och sluttande ängar och djupa raviner. Här finns forntida hålväg och stigstenar som visat var människor för längesedan tog sig över ån. En oas bortom storstadens larm, men ändå så nära. En lisa för själen att promenera där.
